Igår körde vi sista varvet av Kvällspasset. Lite tråkigt att det är över såklart, men vi hade riktigt trevligt i studion. Jag och Sandra dimmade lamporna, öppnade bubbel och plockade fram det närmaste man kommer en svensk sexbibel - Folkhälsoinstitutets undersökning Sex i Sverige. I den kan man bland annat läsa följande:
[Om superaktiva
Vi har även funnit att det finns en liten grupp människor som har erfarenhet av ett mycket stort antal sexualpartners.
Endast tio procent av kvinnorna har haft 15 eller fler samlagspartners. Dessa i detta avseende tio mest aktiva procenten av kvinnorna har emellertid haft 41 procent av alla de samlagspartner kvinnorna haft. För männen gäller att tio procent av männen haft 29 eller fler samlagspartners. Dessa tio procent av männen har haft 53 procent av de samlagspartners männen haft.
Det är av stor betydelse att uppmärksamma dessa superaktiva individer då deras livsstil kan innebära hot mot deras egen och deras partners hälsa. Det finns också klara indikatorer på att så är fallet.]
Okej att det här nu blir en text tagen lite ur sitt sammanhang, men det märks verkligen att den här rapporten har ett par år på nacken. Inte för att jag tror att folk i regel har sex med fler idag (det vet jag inte), men varför kallar man de som har mer sex än andra för "superaktiva", med en farligare "livsstil" än andra människor?
Texten vänder sig ju till folk med mer eller mindre makt, som tar beslut om sexualpolitik. Vore ju kanske bättre om de som politiken verkligen ska nå ut till inte stämplades som problem, utan som en del av lösningarna. Men det är klart, då måste man ju prata med "de superaktiva" live. Det kanske är för svårt.
---
Som sagt, då var det färdigt. Tack till alla som tittat, medverkat, pratat, tänkt och tyckt! Nu ska jag ta en lugn helg och sova ut. Kram!
fredag 26 oktober 2007
torsdag 25 oktober 2007
Varför vanligt?
Som sagt är det många som undrar kring vad som är normalt och vanligt, och vad som inte är det. Och som sagt vet vi inte riktigt. Men det känns som om det är på sin plats att fråga sig varför man ställer frågan "vad är normalt och vanligt?".
Vår kultur genomsyras av en rad normer, som utan att vara nedskrivna dikterar hur vi bör bete oss och vara. I många fall finns det dessutom saker att vinna på att leva efter normen, både juridiska och sociala. Det finns alltså något att vinna på att följa normen. Ofta rimmar normen med det som vi bestämmer är normalt och vanligt, trots att vi knappt vet ett dyft om exempelvis hur vanligt det är att använda sexleksaker, som Sandra nämnde igår.
För de som bryter normerna finns en mängd risker. Exempel: En norm vi har, är att unga kvinnor ska uppleva sex som något speciellt och särskilt, som man bara ska ha med någon man verkligen litar på, och helst är ihop med. Unga kvinnor som inte följer normen, utan ligger med hyfsat många, utan några vidare känslor, misstänkliggörs ofta, och i värsta fall blir de mindre trovärdiga i en våldtäktsrättegång.
Jag tror att många vill ha reda på om de är normala på grund av att de vet vad som händer om man inte är normal. De vill försäkra sig om att "det står rätt till". De har sett hur "de onormala" behandlas i skolan, på jobbet, på krogen. Ibland har de själva varit de onormala.
Jag tycker det vore trevligare om vi istället för att stirra oss blinda på vad som är normalt och inte, la energi på att diskutera varför det alltid blir så att vissa delar av befolkningen riskerar att mördas, baserat på vilka de ligger med. Eller?
Vår kultur genomsyras av en rad normer, som utan att vara nedskrivna dikterar hur vi bör bete oss och vara. I många fall finns det dessutom saker att vinna på att leva efter normen, både juridiska och sociala. Det finns alltså något att vinna på att följa normen. Ofta rimmar normen med det som vi bestämmer är normalt och vanligt, trots att vi knappt vet ett dyft om exempelvis hur vanligt det är att använda sexleksaker, som Sandra nämnde igår.
För de som bryter normerna finns en mängd risker. Exempel: En norm vi har, är att unga kvinnor ska uppleva sex som något speciellt och särskilt, som man bara ska ha med någon man verkligen litar på, och helst är ihop med. Unga kvinnor som inte följer normen, utan ligger med hyfsat många, utan några vidare känslor, misstänkliggörs ofta, och i värsta fall blir de mindre trovärdiga i en våldtäktsrättegång.
Jag tror att många vill ha reda på om de är normala på grund av att de vet vad som händer om man inte är normal. De vill försäkra sig om att "det står rätt till". De har sett hur "de onormala" behandlas i skolan, på jobbet, på krogen. Ibland har de själva varit de onormala.
Jag tycker det vore trevligare om vi istället för att stirra oss blinda på vad som är normalt och inte, la energi på att diskutera varför det alltid blir så att vissa delar av befolkningen riskerar att mördas, baserat på vilka de ligger med. Eller?
onsdag 24 oktober 2007
Statusragg
Ni som tittade ikväll vet att jag tycker att det är jobbigt att ragga, särskilt på krogen. Sen tänkte jag lite på "att ragga på krogen". Kom på att det har rätt låg status egentligen. Att helgens krogragg inte riktigt smäller lika högt som samtalsämne i fikarummet på jobbet, jämfört med helgens fina flörtar i en park, i en butik eller på tunnelbanan.
Eller för att tala klarspråk: De som är på krogen för att få ligga ser man ner på, vilket är jätteintressant! Vilka tjänar på att det ses som patetiskt att vilja träffa någon för en kväll liksom? Det är ungefär som att ragga över nätet - okej för vissa, men också lite misstänkt, och framför allt inte "äkta".
De som raggar engångsligg och/eller livspartner på krogen och/eller nätet är kanske till och med "vanligare" än de som raggar "äkta", men de får ändå inte vara med i den offentliga berättelsen om den goda kärleken, etc. Värsta fusket.
Eller för att tala klarspråk: De som är på krogen för att få ligga ser man ner på, vilket är jätteintressant! Vilka tjänar på att det ses som patetiskt att vilja träffa någon för en kväll liksom? Det är ungefär som att ragga över nätet - okej för vissa, men också lite misstänkt, och framför allt inte "äkta".
De som raggar engångsligg och/eller livspartner på krogen och/eller nätet är kanske till och med "vanligare" än de som raggar "äkta", men de får ändå inte vara med i den offentliga berättelsen om den goda kärleken, etc. Värsta fusket.
De facto sex
Under de veckor Sex med Victor har sänts har det hänt ett par gånger att folk börjar prata sex med mig. Lite sådär i kön på cafét, i tunnelbanan, på krogen. Många gillar, liksom jag, att säga "Såhär är det". Ofta handlar det om att fastslå hur och varför folk ligger med varandra.
Sanningen är, som Sandra alltid är bra på att påpeka, lite mer komplicerad. Framför allt beror det på att vi inte riktigt vet vad som är "vanligt" och "ovanligt", eftersom det inte riktigt finns bra forskning. För drygt tio år sedan genomfördes en stor undersökning, Sex i Sverige, men den informationen känns ju lite daterad vid det här laget.
En grupp riksdagsledamöter föreslår nu i en motion att det ska göras en uppföljning. Jag är solklart för, men hoppas att de som genomför den inte glömmer bort att fråga även om det sex som anses ovanligt.
Alltså, fråga om onani, om (olika sorters) analsex, om att inte ha sex, om att ha icke-penetrerande sex, etc. Alla är exempel på sådant som räknas som mindre vanligt, och därmed ofta stämplas som mindre normalt - alltså mer sjukt. Inte så lyckat.
Det närmar det sig sista programmet! Ikväll är temat [trumvirvel] Det vanliga.
Sanningen är, som Sandra alltid är bra på att påpeka, lite mer komplicerad. Framför allt beror det på att vi inte riktigt vet vad som är "vanligt" och "ovanligt", eftersom det inte riktigt finns bra forskning. För drygt tio år sedan genomfördes en stor undersökning, Sex i Sverige, men den informationen känns ju lite daterad vid det här laget.
En grupp riksdagsledamöter föreslår nu i en motion att det ska göras en uppföljning. Jag är solklart för, men hoppas att de som genomför den inte glömmer bort att fråga även om det sex som anses ovanligt.
Alltså, fråga om onani, om (olika sorters) analsex, om att inte ha sex, om att ha icke-penetrerande sex, etc. Alla är exempel på sådant som räknas som mindre vanligt, och därmed ofta stämplas som mindre normalt - alltså mer sjukt. Inte så lyckat.
Det närmar det sig sista programmet! Ikväll är temat [trumvirvel] Det vanliga.
måndag 22 oktober 2007
Helt fel kropp
Det finns vissa kroppar som får vara sexiga, och det finns andra kroppar som inte får vara det. Min kropp är lite av ett gränsfall, den är ju som man kunde se i onsdags rätt så hårig. Ofta får jag plus för det utifrån att "hår är manligt", men ibland blir den dissad eftersom jag har hår på ryggen, i nacken, på tårna och på händerna, men inte under armarna. Det är liksom hår/inte hår på lite fel platser. Generellt är det dock inga problem, men jag misstänker starkt att det mycket mer har att göra med att jag är man ["man"], och att män inte bedöms i närheten så hårt som kvinnor.
Det finns en sorts kropp som typ aldrig är okej. Själv var jag helt blind för problematiken, tills för ett och ett halvt år sedan, då jag hade det stora nöjet att intervjua Beth Ditto. Ditto frontar USA-baserade queerindierockarna The Gossip, och kämpar (bland annat) för stora personers rätt att bli respekterade. Ditto startar gärna igång låtar när The Gossip spelar live med att skrika
- This goes out to all the fat chicks out there!
Beth Ditto är en del av en större rörelse i USA som arbetar med frågor kring fetma. Inte då utifrån att överviktiga personer måste minska i storlek, utan att vissa människor är stora, och det är inga problem med det. Ditto fokuserar mycket av sin aktivism kring sexualitet, och är tydlig med att påpeka det absurda i att stora personer ständigt stämplas som icke-kåta. Givetvis har det att göra med att vi i vår kultur generellt skapar bilder av överviktiga som sjuka, äckliga och depressiva.
Det här får till konsekvens att det i princip är omöjligt att prata om stora kroppar såsom sexiga, eller om att stora personer har en sexualitet. Därför blir personer som Beth Ditto oerhört provocerande, framför allt när hon gör saker som att nakenposera på omslaget till musiktidningen NME (i våras). Att det är provocerande bli tyvärr ännu ett exempel på att vi inte alls lever i ett samhälle där man får vara som man vill. Samtidigt var det oerhört inspirerande att höra Ditto berätta om det på det där dammiga backstageområdet.
Det finns en sorts kropp som typ aldrig är okej. Själv var jag helt blind för problematiken, tills för ett och ett halvt år sedan, då jag hade det stora nöjet att intervjua Beth Ditto. Ditto frontar USA-baserade queerindierockarna The Gossip, och kämpar (bland annat) för stora personers rätt att bli respekterade. Ditto startar gärna igång låtar när The Gossip spelar live med att skrika
- This goes out to all the fat chicks out there!
Beth Ditto är en del av en större rörelse i USA som arbetar med frågor kring fetma. Inte då utifrån att överviktiga personer måste minska i storlek, utan att vissa människor är stora, och det är inga problem med det. Ditto fokuserar mycket av sin aktivism kring sexualitet, och är tydlig med att påpeka det absurda i att stora personer ständigt stämplas som icke-kåta. Givetvis har det att göra med att vi i vår kultur generellt skapar bilder av överviktiga som sjuka, äckliga och depressiva.
Det här får till konsekvens att det i princip är omöjligt att prata om stora kroppar såsom sexiga, eller om att stora personer har en sexualitet. Därför blir personer som Beth Ditto oerhört provocerande, framför allt när hon gör saker som att nakenposera på omslaget till musiktidningen NME (i våras). Att det är provocerande bli tyvärr ännu ett exempel på att vi inte alls lever i ett samhälle där man får vara som man vill. Samtidigt var det oerhört inspirerande att höra Ditto berätta om det på det där dammiga backstageområdet.
fredag 19 oktober 2007
Alla vill väl få orgasm?
Igår kväll satt jag och Sandra som vanligt och svarade på sexfrågor, och diskuterade sex och sexualitet, i Kvällspasset. Vi fick en fråga från stand-in-programledaren Mattias Lindeblad om något jag aldrig tänkt på förut. Finns det folk som inte tycker om att få orgasm?
Jag blev helt ställd. Tänkte först att om man tycker om sex så tycker man väl om orgasmer? De kan ju vara helt fantastiska! Muskler spänner sig, kroppen kan börja skaka av sköna stötar i nerverna, ibland kanske man till och med börjar stöna högt och härligt. Vad av det vill man inte ha?
Nu vet jag inte om det faktiskt är så att det finns människor som inte tycker om orgasmer, men jag tänker att om man gör det har det nog att göra med att det dels kan kännas obehagligt när ens kropp gör något så kraftigt, dels kan det handla om skam. Många har ju inte full koll på hur deras kroppar fungerar, eftersom de aldrig fått lära sig, och då kan ju orgasmer kännas lite läskiga. Men det vänjer man sig ju vid (tips: öva hemma!).
Skammen däremot kan ha att göra med att man ofta blir rätt så emotionellt naken när man får orgasm. Det är liksom svårt att dölja vad man känner, och det tycker ju många kan kännas knepigt. Som sagt, jag vet inte om det här är ett utbrett problem, men jag hoppas verkligen inte det.
Jag blev helt ställd. Tänkte först att om man tycker om sex så tycker man väl om orgasmer? De kan ju vara helt fantastiska! Muskler spänner sig, kroppen kan börja skaka av sköna stötar i nerverna, ibland kanske man till och med börjar stöna högt och härligt. Vad av det vill man inte ha?
Nu vet jag inte om det faktiskt är så att det finns människor som inte tycker om orgasmer, men jag tänker att om man gör det har det nog att göra med att det dels kan kännas obehagligt när ens kropp gör något så kraftigt, dels kan det handla om skam. Många har ju inte full koll på hur deras kroppar fungerar, eftersom de aldrig fått lära sig, och då kan ju orgasmer kännas lite läskiga. Men det vänjer man sig ju vid (tips: öva hemma!).
Skammen däremot kan ha att göra med att man ofta blir rätt så emotionellt naken när man får orgasm. Det är liksom svårt att dölja vad man känner, och det tycker ju många kan kännas knepigt. Som sagt, jag vet inte om det här är ett utbrett problem, men jag hoppas verkligen inte det.
torsdag 18 oktober 2007
Farlig kropp
Ibland hör jag hur folk säger att det inte spelar någon roll längre, att man får vara som man vill. Att det inte spelar någon roll om man är homo, eller hetero, eller något annat. Ibland hör jag det och blir trött.
Vilka vi tänder på, blir kära i och ligger med spelar stor roll. Vissa sätt är okej, andra inte, och vissa sätt att vara till exempel flata på är mer okej än andra. Är man tjej som gillar tjejer uppfattas det generellt som mer okej, om man samtidigt ser ut som en tjej ska se ut i vår kultur - typ lite längre hår på huvudet, lite mindre hår på kroppen, gärna kjol, smink och boots. Är man flata med rakat hår på huvudet, hår på benen, med vida byxor, utan smink och sneakers på fötterna stöter man på mer problem.
Det jag vill komma till, är att det är helt okej att göra lite vad som helst hemma i sängen, så länge man inte hintar det med sin kropp. Det är okej att vara bi eller homo, med inte se ut som om man var det. Följaktligen är det nästan aldrig okej att vara transperson, förutom om man är en showande scenartist på TV. Samma artist får liksom problem när det är släktkalas.
Som vi pratade om i programmet igår, finns det väldigt snäva ramar för vilken sorts kroppar som accepteras, och vilka folk kollar snett på. Tänker att det måste betyda att många går runt och är rädda för kroppar som de inte direkt kan definiera och identifiera sig med. Och så sägs det att Sverige är så härligt fritt och individuellt. Tjena.
Vilka vi tänder på, blir kära i och ligger med spelar stor roll. Vissa sätt är okej, andra inte, och vissa sätt att vara till exempel flata på är mer okej än andra. Är man tjej som gillar tjejer uppfattas det generellt som mer okej, om man samtidigt ser ut som en tjej ska se ut i vår kultur - typ lite längre hår på huvudet, lite mindre hår på kroppen, gärna kjol, smink och boots. Är man flata med rakat hår på huvudet, hår på benen, med vida byxor, utan smink och sneakers på fötterna stöter man på mer problem.
Det jag vill komma till, är att det är helt okej att göra lite vad som helst hemma i sängen, så länge man inte hintar det med sin kropp. Det är okej att vara bi eller homo, med inte se ut som om man var det. Följaktligen är det nästan aldrig okej att vara transperson, förutom om man är en showande scenartist på TV. Samma artist får liksom problem när det är släktkalas.
Som vi pratade om i programmet igår, finns det väldigt snäva ramar för vilken sorts kroppar som accepteras, och vilka folk kollar snett på. Tänker att det måste betyda att många går runt och är rädda för kroppar som de inte direkt kan definiera och identifiera sig med. Och så sägs det att Sverige är så härligt fritt och individuellt. Tjena.
onsdag 17 oktober 2007
Respect the kropp
Kvällens program handlar om kroppen, minst sagt ett ämne att ösa ut.
Ta bara det här med att vara nöjd med sin kropp! Vi brottas med det sjukt ofta. För många är det ett problem flera gånger om dagen. Samtidigt pratar vi om hur viktigt det är att vara nöjd med sin kropp oavsett hur den ser ut, men att man ändå inte ska bry sig, för det spelar ingen roll. Fast det är ändå viktigt att träna. Eh.
Jag kommer inte heller runt det här, och har dagar när jag tycker illa om min kropp. Men jag har gett upp projekt "bli nöjd", till förmån för projekt "respektera din kropp". Det handlar om att inte stänga in kroppen i hjärnans onödiga ångest för saker som är fel på den, om att ge kroppen utlopp för sin potential.
Våra kroppar är källor till mängder av aktiviteter (bland annat sex) som de njuter av. Att då låta ångesten stå åt sidan för kåtheten är liksom inte mer än rättvist, gentemot kroppen. En missnöjd kropp brukar nämligen ta sig andra, tråkiga, uttryck.
Ta bara det här med att vara nöjd med sin kropp! Vi brottas med det sjukt ofta. För många är det ett problem flera gånger om dagen. Samtidigt pratar vi om hur viktigt det är att vara nöjd med sin kropp oavsett hur den ser ut, men att man ändå inte ska bry sig, för det spelar ingen roll. Fast det är ändå viktigt att träna. Eh.
Jag kommer inte heller runt det här, och har dagar när jag tycker illa om min kropp. Men jag har gett upp projekt "bli nöjd", till förmån för projekt "respektera din kropp". Det handlar om att inte stänga in kroppen i hjärnans onödiga ångest för saker som är fel på den, om att ge kroppen utlopp för sin potential.
Våra kroppar är källor till mängder av aktiviteter (bland annat sex) som de njuter av. Att då låta ångesten stå åt sidan för kåtheten är liksom inte mer än rättvist, gentemot kroppen. En missnöjd kropp brukar nämligen ta sig andra, tråkiga, uttryck.
Mooningfestival i Hallsberg?
Såg helt underbara Anaconda, med Nassem Al Fakir, på TV igår. Helt fantastiskt hur man kan göra ett helt program om bara rumpor! Bäst var reportaget från festivalen 29th Annual Mooning of Amtrak i Kalifornien.
Måste helt enkelt älska att flera tusen personer samlas en gång om året för att visa röven för ett tåg. Det var liksom familjefest. Mooning i Sverige känns inte alls lika kul, här är det mest ett tråkigt, bröligt upptåg, utan humor. Frågan är om det skulle fungera med mooning i grupp, typ vid spåren i Hallsberg? Tänker lite folkkök, en scen med spoken word, och tävling i bäst utsmyckade röv. Eller kanske inte...
Måste helt enkelt älska att flera tusen personer samlas en gång om året för att visa röven för ett tåg. Det var liksom familjefest. Mooning i Sverige känns inte alls lika kul, här är det mest ett tråkigt, bröligt upptåg, utan humor. Frågan är om det skulle fungera med mooning i grupp, typ vid spåren i Hallsberg? Tänker lite folkkök, en scen med spoken word, och tävling i bäst utsmyckade röv. Eller kanske inte...
måndag 15 oktober 2007
Inte knulla bara bada
Ibland tror jag att typ 90% av människors sociala interaktion handlar om jakten på att få ligga. Eller rättare sagt, om ett umgängesprojekt som till sist ska leda fram till att man träffar Den Rätte. På vägen dit är det helt ok att släta av ett par tre personer, men när man väl hittar fram så är det Den Rätte som ska gälla, helst resten av livet.
Det här projektet – jakten på Förhållandet – är lite orimligt, inser många. Vissa vill inte alls dit, andra tror inte på livslång kärlek/åtrå, och somliga ställer så höga krav på Den Rätte att det blir en person som inte finns. Men ändå verkar alla delta i den här sociala interaktionen som pekar mot Den Rätte. Hur hänger det ihop?
Jag tror att det handlar om sex (surprise!), med andra personer än sig själv. Sex själv är på många sätt svårslaget, men det finns ju också något härligt med att dela sex, med andra människor. Och då ger man sig ut på den där jakten, efter engångsligg, flergångsligg eller till och med en (eller flera) partner(s). I jakten lyckas man förstås bättre om man alltid är snygg, på topp, på gång och i ropet – man måste ju alltid vara redo att framstå som sexig inför okända människor, alltså de potentiella sex-personerna.
(För mig är det i och för sig märkligt att det ”inte går” att dela sex med sina vänner, på samma sätt som man delar andra saker, men det är en annan historia.)
Vad leder det här då till? Kanske att man ibland har sex fast man egentligen inte har lust, mest för att man borde vara glad över att man faktiskt fått till det. Naken, på bra humör, någon som med kåtblick ber en komma närmare. Man kanske tänker ”varför inte?” Nästa dag kanske man tänker ”äsch, det kanske var lite onödigt, jag var ju inte sugen”.
Å andra sidan tycker jag att det är lite sorgligt att så många ångrar att de hade sex, för att det inte var helt sjukt bra sex, utan mer bara okej sex. Men jag minns ändå med glädje första gången jag hamnade där, och vågade säga ”du, jag är rätt trött och inte så kåt, vi kan väl bada istället?” Och ja, så inkonsekvent och rörigt kan det vara. Men sex är inte enkelt. Och det går att tycka ”hellre nej än ja” och ”hellre ja än nej” samtidigt, men som ni förstår är det svårt att säga vad man menar med det, generellt.
Det här projektet – jakten på Förhållandet – är lite orimligt, inser många. Vissa vill inte alls dit, andra tror inte på livslång kärlek/åtrå, och somliga ställer så höga krav på Den Rätte att det blir en person som inte finns. Men ändå verkar alla delta i den här sociala interaktionen som pekar mot Den Rätte. Hur hänger det ihop?
Jag tror att det handlar om sex (surprise!), med andra personer än sig själv. Sex själv är på många sätt svårslaget, men det finns ju också något härligt med att dela sex, med andra människor. Och då ger man sig ut på den där jakten, efter engångsligg, flergångsligg eller till och med en (eller flera) partner(s). I jakten lyckas man förstås bättre om man alltid är snygg, på topp, på gång och i ropet – man måste ju alltid vara redo att framstå som sexig inför okända människor, alltså de potentiella sex-personerna.
(För mig är det i och för sig märkligt att det ”inte går” att dela sex med sina vänner, på samma sätt som man delar andra saker, men det är en annan historia.)
Vad leder det här då till? Kanske att man ibland har sex fast man egentligen inte har lust, mest för att man borde vara glad över att man faktiskt fått till det. Naken, på bra humör, någon som med kåtblick ber en komma närmare. Man kanske tänker ”varför inte?” Nästa dag kanske man tänker ”äsch, det kanske var lite onödigt, jag var ju inte sugen”.
Å andra sidan tycker jag att det är lite sorgligt att så många ångrar att de hade sex, för att det inte var helt sjukt bra sex, utan mer bara okej sex. Men jag minns ändå med glädje första gången jag hamnade där, och vågade säga ”du, jag är rätt trött och inte så kåt, vi kan väl bada istället?” Och ja, så inkonsekvent och rörigt kan det vara. Men sex är inte enkelt. Och det går att tycka ”hellre nej än ja” och ”hellre ja än nej” samtidigt, men som ni förstår är det svårt att säga vad man menar med det, generellt.
fredag 12 oktober 2007
Hur svårt kan det vara?
Har tänkt mycket på det Olga Persson (som arbetar på Team för våldtagna kvinnor) pratade om i programmet i onsdags, och som jag och Sandra pratade mer om i Kvällspasset igår: Många som utsätts för en våldtäkt pratar inte om det som ett övergrepp, utan något som hänt, som de inte ville skulle hända. De har haft sex och det kändes inte bra ”men det var ingen våldtäkt”.
Ett sådant citat kan lätt misstolkas, om man är på det illvilliga humöret. Man skulle kunna säga, genom att ge orden den betydelsen, att eftersom de som utsatts inte själva säger att det var en våldtäkt, då var det helt okej och bara lite otur. Inget kunde vara mer fel. Man måste nämligen ta hänsyn till makt, exempelvis makten att formulera sig, och makten att erkänna inför sig själv vad som har hänt, genom att sätta ord på det, utan att totalt pajja ihop psykiskt.
En våldtäkt är antagligen det värsta som hänt en i livet, vad gäller ens kropp och sexualitet. Att berätta allt om det, i detalj, för helt okända människor – polisen, kvinnojouren, åklagaren, försvarsadvokaterna och ibland medierna är oerhört svårt. För att test på hur svårt det är fick jag tips om en liten övning:
Sätt dig bredvid en helt okänd människa i skolan, på universitetet, på bussen eller nästa gång du är på konferens. Be om att få berätta en sak. Berätta sedan, i minsta detalj, allt om det bästa minnet av sex du kan komma på. Hur kände du, vad hade du på dig, hur smakade det?
Var också beredd på att kunna bevisa att det har hänt, när den/de som du hade sexet med säger att din berättelse är lögn. Tänk på att kunna svara på vilka andra du har haft sex med, vad ni brukade göra och hur mycket du dricker. Skicka sen lite kopior av dina snuskigaste sparade favorit-sms till lokaltidningen. Fixar du det?
Jag har inte vågat testa själv, och jag är rätt säker på att jag inte kommer testa. Och då har jag ändå övat i TV och radio i snart två månader.
Ett sådant citat kan lätt misstolkas, om man är på det illvilliga humöret. Man skulle kunna säga, genom att ge orden den betydelsen, att eftersom de som utsatts inte själva säger att det var en våldtäkt, då var det helt okej och bara lite otur. Inget kunde vara mer fel. Man måste nämligen ta hänsyn till makt, exempelvis makten att formulera sig, och makten att erkänna inför sig själv vad som har hänt, genom att sätta ord på det, utan att totalt pajja ihop psykiskt.
En våldtäkt är antagligen det värsta som hänt en i livet, vad gäller ens kropp och sexualitet. Att berätta allt om det, i detalj, för helt okända människor – polisen, kvinnojouren, åklagaren, försvarsadvokaterna och ibland medierna är oerhört svårt. För att test på hur svårt det är fick jag tips om en liten övning:
Sätt dig bredvid en helt okänd människa i skolan, på universitetet, på bussen eller nästa gång du är på konferens. Be om att få berätta en sak. Berätta sedan, i minsta detalj, allt om det bästa minnet av sex du kan komma på. Hur kände du, vad hade du på dig, hur smakade det?
Var också beredd på att kunna bevisa att det har hänt, när den/de som du hade sexet med säger att din berättelse är lögn. Tänk på att kunna svara på vilka andra du har haft sex med, vad ni brukade göra och hur mycket du dricker. Skicka sen lite kopior av dina snuskigaste sparade favorit-sms till lokaltidningen. Fixar du det?
Jag har inte vågat testa själv, och jag är rätt säker på att jag inte kommer testa. Och då har jag ändå övat i TV och radio i snart två månader.
torsdag 11 oktober 2007
Dunka dunka och analsex
Årets mesta "över gränsen" är, ohotat, Frida Muranius. Ni vet, hon som spelade in en låt om hårda engångsligg, på bred skånska. När jag själv hörde Dunka Mig Gul och Blå först gången jublade jag inombords. Hur kan man inte göra det, när någon vågar köra ut en så ocensurerad skildring av ett icke-normativt sätt att ligga på?
Frida Muranius visste antagligen inte hur hårt bevakade kvinnors sexualitet är, när hon laddade upp Dunka på sin MySpace, eller så är hon bara helt sjukt bra på att inte bry sig. Över gränsen var det i alla fall, och många debattörer var snabbt framme och lekte gränspolis. De flesta menade att Muranius inte visste sitt eget bästa. Man pratade över hennes huvud.
Jag är ledsen att gnälla, men tror man på demokrati och människors självständighet, får man liksom tåla att alla inte delar ens världsbild. Nu har Muranius i och för sig tydligen sagt att låten inte handlar om henne, utan en kompis, men vad spelar det för roll? Som jag tjatat om tidigare - våra sexuella gränser, och vad vi blir kåta av och inte, är olika.
Tänker att det här handlar om samma sak som tjejer och analsex. Titt som tätt kommer det höga debattvågor om hur farligt och hemskt det är, samtidigt som det är helt självklart att unga bögar och bikillar har analsex. För killarna är det inte farligt utan mest bra och fint. Någon mer än jag som tycker att det inte hänger ihop? Vore bättre om vi kunde kolla på verkligheten, och se att en del människor gillar analsex, oavsett om de är hetero, bög, tjej, göteborgare, eller någon annan märklig kategori. Samtidigt finns det folk som inte gillar analsex, oavsett vem eller vad de är.
Givetvis handlar det om att "analsex" är över gränsen, i många sammanhang. Varför kan vi prata länge om, men det känns som slöseri med tid, när vi istället skulle kunna lära ut säkert analsex till dem som är intresserade.
Frida Muranius visste antagligen inte hur hårt bevakade kvinnors sexualitet är, när hon laddade upp Dunka på sin MySpace, eller så är hon bara helt sjukt bra på att inte bry sig. Över gränsen var det i alla fall, och många debattörer var snabbt framme och lekte gränspolis. De flesta menade att Muranius inte visste sitt eget bästa. Man pratade över hennes huvud.
Jag är ledsen att gnälla, men tror man på demokrati och människors självständighet, får man liksom tåla att alla inte delar ens världsbild. Nu har Muranius i och för sig tydligen sagt att låten inte handlar om henne, utan en kompis, men vad spelar det för roll? Som jag tjatat om tidigare - våra sexuella gränser, och vad vi blir kåta av och inte, är olika.
Tänker att det här handlar om samma sak som tjejer och analsex. Titt som tätt kommer det höga debattvågor om hur farligt och hemskt det är, samtidigt som det är helt självklart att unga bögar och bikillar har analsex. För killarna är det inte farligt utan mest bra och fint. Någon mer än jag som tycker att det inte hänger ihop? Vore bättre om vi kunde kolla på verkligheten, och se att en del människor gillar analsex, oavsett om de är hetero, bög, tjej, göteborgare, eller någon annan märklig kategori. Samtidigt finns det folk som inte gillar analsex, oavsett vem eller vad de är.
Givetvis handlar det om att "analsex" är över gränsen, i många sammanhang. Varför kan vi prata länge om, men det känns som slöseri med tid, när vi istället skulle kunna lära ut säkert analsex till dem som är intresserade.
onsdag 10 oktober 2007
Vart ska gränsen gå?
Gränser är ett stort och komplicerat ämne, som det går att ösa mycket ur. Tur då att alltid smarta Sandra gräver djupare i sin krönika!
Dock, att testa gränser för sin sexualitet behöver inte vara väldigt dramatiskt, trots de stora orden. Det kan också handla om att helt enkelt göra något nytt. Till exempel ha sex med en annan person, ha oralsex eller ha sex med någon av samma kön. Oavsett så handlar det om att i praktiken kliva över en gräns. Det kan kännas tryggt, och då flyttar man sina gränser, det kan kännas oskönt, och då vet man mer om vart ens gränser går.
Tyvärr verkar folk på allvar tycka att man inte har rätt att flytta tillbaka sina gränser när man vill, eller flytta fram dem om det passar bra, just där och då. När ens rätt till gränser kränks på det sättet är vi inte långt från övergrepp. Inte okej.
Dock, att testa gränser för sin sexualitet behöver inte vara väldigt dramatiskt, trots de stora orden. Det kan också handla om att helt enkelt göra något nytt. Till exempel ha sex med en annan person, ha oralsex eller ha sex med någon av samma kön. Oavsett så handlar det om att i praktiken kliva över en gräns. Det kan kännas tryggt, och då flyttar man sina gränser, det kan kännas oskönt, och då vet man mer om vart ens gränser går.
Tyvärr verkar folk på allvar tycka att man inte har rätt att flytta tillbaka sina gränser när man vill, eller flytta fram dem om det passar bra, just där och då. När ens rätt till gränser kränks på det sättet är vi inte långt från övergrepp. Inte okej.
Över gränsen
I program 4, som handlade om makt, hamnade jag (tillsammans med Robin och Anderz) på erotikmuseum i Köpenhamn. I en monter hittade vi en så kallad "real doll", en mycket naturtrogen docka, utförd som naken kvinna med särade läppar. En produktutveckling av den uppblåsbara barbaran. (Eller hette det verkligen det? Hjälp någon.) Här kände jag att jag faktiskt var tvungen att dra en gräns.
Jag blev rädd för real doll. Den såg så kall och hård och samtidigt hjälplös ut, på den där röda kudden i glasmontern. Samtidigt vet jag att det finns människor som tycker att real doll är genomtrevlig, och gärna utforskar sin sexualitet med hjälp av en. Och jag känner mig dum för att jag indirekt fördömer en annan persons njutning.
Och här landar vi i det fina i kråksången - man behöver inte tycka om samma saker, sådant som person A blir vrålkåt av är för person B avskyvärt. Så ska det vara. Däremot kan vi inte stämpla andra som psykon bara för att deras kåthet tar sig andra uttryck. Det viktiga är (och det kan vi inte tjata nog om) att veta vart man drar sina linjer, och varför. Kvällens program handlar om gränser.
Jag blev rädd för real doll. Den såg så kall och hård och samtidigt hjälplös ut, på den där röda kudden i glasmontern. Samtidigt vet jag att det finns människor som tycker att real doll är genomtrevlig, och gärna utforskar sin sexualitet med hjälp av en. Och jag känner mig dum för att jag indirekt fördömer en annan persons njutning.
Och här landar vi i det fina i kråksången - man behöver inte tycka om samma saker, sådant som person A blir vrålkåt av är för person B avskyvärt. Så ska det vara. Däremot kan vi inte stämpla andra som psykon bara för att deras kåthet tar sig andra uttryck. Det viktiga är (och det kan vi inte tjata nog om) att veta vart man drar sina linjer, och varför. Kvällens program handlar om gränser.
måndag 8 oktober 2007
Hårror
Tänkte lite mer på det här med hår. Tänkte på Britney Spears. Det är en person jag aldrig har träffat, och med största sannolikhet aldrig kommer träffa. Ändå har jag en rad tydligt formulerade åsikter om henne. Om hennes musik (andra plattan är den starkaste), om hennes moderskap (hon verkar behöva lite stöd, men det är det många som behöver), och om hennes hår.
I vintras rakade Spears av sig allt hår på huvudet. Det blev en världsnyhet, pratad, tyckt om och psykologiserad. Spears var i emotionell kris, sa man. Spears förstörde sin karriär, sa man. För en fucking frisyr? Frågade någon vad jag tyckte blev svaret "Hon har aldrig varit hetare!" Men som sagt, de flesta tyckte något annat.
Kvinnor ska nämligen ha hår på huvudet, i vår västerländska kultur. Långt eller kort, blont eller rött, lockat eller rakt, spelar ingen roll. Har hon inget hår, är hon - ve och fasa - lesbisk. Och i vår kultur ska man vara hetero. Jag misstänker att det egentligen var där skon klämde för alla åsiktsmaskiner i nöjesjournalistiken.
Nu tror jag inte att Spears är flata, jag bryr mig inte heller. Men hatet mot hennes vinterfrisyr är bara illa dold homofobi, det sättet man just då valde att dissa Spears. Nu senast rackade man ner på hennes vikt. Man menade att hon var tjock. Huruvida hon är det eller inte är verkligen skit samma. Det sorgliga är att nästa gång är det något annat. Hennes sexliv var det ett tag sedan folk hatade, om jag inte missat något.
Som sagt, jag känner inte Britney Spears. Men i mitt liv har jag mött jag vet inte hur många kvinnor som har samma erfarenheter. Och precis som man lägger skulden på Spears när man ska racka ner på henne, har de jag mött blivit skuldbelagda av sin omgivning. Över en frisyr. Härlig värld.
I vintras rakade Spears av sig allt hår på huvudet. Det blev en världsnyhet, pratad, tyckt om och psykologiserad. Spears var i emotionell kris, sa man. Spears förstörde sin karriär, sa man. För en fucking frisyr? Frågade någon vad jag tyckte blev svaret "Hon har aldrig varit hetare!" Men som sagt, de flesta tyckte något annat.
Kvinnor ska nämligen ha hår på huvudet, i vår västerländska kultur. Långt eller kort, blont eller rött, lockat eller rakt, spelar ingen roll. Har hon inget hår, är hon - ve och fasa - lesbisk. Och i vår kultur ska man vara hetero. Jag misstänker att det egentligen var där skon klämde för alla åsiktsmaskiner i nöjesjournalistiken.
Nu tror jag inte att Spears är flata, jag bryr mig inte heller. Men hatet mot hennes vinterfrisyr är bara illa dold homofobi, det sättet man just då valde att dissa Spears. Nu senast rackade man ner på hennes vikt. Man menade att hon var tjock. Huruvida hon är det eller inte är verkligen skit samma. Det sorgliga är att nästa gång är det något annat. Hennes sexliv var det ett tag sedan folk hatade, om jag inte missat något.
Som sagt, jag känner inte Britney Spears. Men i mitt liv har jag mött jag vet inte hur många kvinnor som har samma erfarenheter. Och precis som man lägger skulden på Spears när man ska racka ner på henne, har de jag mött blivit skuldbelagda av sin omgivning. Över en frisyr. Härlig värld.
fredag 5 oktober 2007
Albert
Vi pratade ju en hel del om intimpiercings igår i Kvällspasset. Många frågade om hygien och risker. Tyvärr kände inte jag och Sandra till alla eventuella risker, och efterlyser gärna lite expertsvar.
Men, det var ju som sagt tema utseende. Och jag har svårt att inte erkänna, att piercings kan vara grymt sexiga. Mest pratade vi om "prins Albert", som är piercingnamnet på en ring i ollonet (genom urinröret). Själv har jag tyvärr bara sett det på bild, men det ser verkligen grymt hett ut! Och smärtan! Måste respektera de som fixar sånt.
Själv funderade jag länge på att pierca bröstvårtorna. Har sett det på andra, och tänkte att jag ville vara lika snygg. Men (som de som tittade noga i onsdags vet) mina bröstvårtor är mycket små, så jag fick rådet att tatuera mig i stället. Mycket nöjd med resultatet.
Tatueringar är för övrigt kanske det sexigaste jag vet. Nu närmar sig vintern, alltså rätt årstid för att skaffa fler, så hinner de läka fint tills solen kommer fram. Mitt enda problem är att jag har massor av hår på kroppen, som sagt. Måste fundera ut motiv som passar på armarna.
Men, det var ju som sagt tema utseende. Och jag har svårt att inte erkänna, att piercings kan vara grymt sexiga. Mest pratade vi om "prins Albert", som är piercingnamnet på en ring i ollonet (genom urinröret). Själv har jag tyvärr bara sett det på bild, men det ser verkligen grymt hett ut! Och smärtan! Måste respektera de som fixar sånt.
Själv funderade jag länge på att pierca bröstvårtorna. Har sett det på andra, och tänkte att jag ville vara lika snygg. Men (som de som tittade noga i onsdags vet) mina bröstvårtor är mycket små, så jag fick rådet att tatuera mig i stället. Mycket nöjd med resultatet.
Tatueringar är för övrigt kanske det sexigaste jag vet. Nu närmar sig vintern, alltså rätt årstid för att skaffa fler, så hinner de läka fint tills solen kommer fram. Mitt enda problem är att jag har massor av hår på kroppen, som sagt. Måste fundera ut motiv som passar på armarna.
torsdag 4 oktober 2007
Kaffe + bulle = knull
Känner att jag måste dela med mig till alla stackare som missade Kvällspasset nyss:
Varje vecka får jag ett uppdrag av Johan eller Hanna (beroende på vem som är programledare såklart). Jag ska identifiera tre saker/personer/fenomen, kopplat till sex, apropå veckans tema eller något annat aktuellt. Idag är det (om något missat det) kanelbullens dag, så givetvis ombads jag utse topp tre av "sexualitetens kaffe och bulle".
På tredje plats:
Det klassiska heterosexuella samlaget, med standardkondomen Profil. För att det mest klassiska som finns i Sverige är kaffe och bulle. Går hem i stugorna, alltid inne.
På andra plats:
Kompisknullet. Man träffas, kanske en tisdagseftermiddag, kanske en söndagsmorgon, och tar en fika. Eller så ligger man, beroende på humör. Okomplicerat, alldagligt, men ändå kanske dagens bästa stund.
På första plats:
Gruppsex. Alltså, kafferep. En stor grupp människor träffas för att gemensamt ägna sig åt sex, eller kaffe och bulle. Alltid en känsla av hemlighet, är man invigd eller inte? Vem blir bjuden? Vem får mest uppmärksamhet?
Sen finns det förstås många olika sorters bullar. Själv föredrar jag små, varma, som man kan äta typ hur många som helst av. Ge mig.
Varje vecka får jag ett uppdrag av Johan eller Hanna (beroende på vem som är programledare såklart). Jag ska identifiera tre saker/personer/fenomen, kopplat till sex, apropå veckans tema eller något annat aktuellt. Idag är det (om något missat det) kanelbullens dag, så givetvis ombads jag utse topp tre av "sexualitetens kaffe och bulle".
På tredje plats:
Det klassiska heterosexuella samlaget, med standardkondomen Profil. För att det mest klassiska som finns i Sverige är kaffe och bulle. Går hem i stugorna, alltid inne.
På andra plats:
Kompisknullet. Man träffas, kanske en tisdagseftermiddag, kanske en söndagsmorgon, och tar en fika. Eller så ligger man, beroende på humör. Okomplicerat, alldagligt, men ändå kanske dagens bästa stund.
På första plats:
Gruppsex. Alltså, kafferep. En stor grupp människor träffas för att gemensamt ägna sig åt sex, eller kaffe och bulle. Alltid en känsla av hemlighet, är man invigd eller inte? Vem blir bjuden? Vem får mest uppmärksamhet?
Sen finns det förstås många olika sorters bullar. Själv föredrar jag små, varma, som man kan äta typ hur många som helst av. Ge mig.
onsdag 3 oktober 2007
Photographic
Okej, pungkulecitatet är alltså uttalat av en fotograf, när Richard skulle ta bilderna på sig själv. Hysteriskt kul! Sen fick jag ju prova på att fota själv lite, i Växjö. Mycket poetiskt kontemplativa bilder på tågstationer. Lovar.
Annars vill jag passa på att ännu en gång framföra min starka tro på att folk man ligger med, automatiskt blir snygga. Det går ju liksom inte riktigt att tycka, att någon som kan ge en orgasm, är ful. Enligt samma teori kanske man kan onanera sig till bättre självkänsla? Vet inte om det är så enkelt, men bättre lär man ju må i alla fall.
Annars vill jag passa på att ännu en gång framföra min starka tro på att folk man ligger med, automatiskt blir snygga. Det går ju liksom inte riktigt att tycka, att någon som kan ge en orgasm, är ful. Enligt samma teori kanske man kan onanera sig till bättre självkänsla? Vet inte om det är så enkelt, men bättre lär man ju må i alla fall.
Balls to the Walls
Ni som sett programmet ett par gånger har nog inte missat den underbara vinjetten? Ni vet, en underbar version av Light My Fire och lite sköna röster? I kvällens program, som handlar om utseende, träffar jag bland andra Richard Engfors, som under intervjun yttrade de i mina öron klassiska orden "Nu måste du stoppa in pungkulan!", som finns med i vinjetten.
Får se om hela sammanhanget letat sig in i programmet, annars lovar jag att berätta mer här på bloggen. Fram tills dess bör ni, som vanligt, läsa Sandras senaste krönika!
Får se om hela sammanhanget letat sig in i programmet, annars lovar jag att berätta mer här på bloggen. Fram tills dess bör ni, som vanligt, läsa Sandras senaste krönika!
måndag 1 oktober 2007
Axelskammen
I Kvällspasset i torsdags frågade Hanna mig om när jag själv kände att jag tog makt över min sexualitet. Blev tvungen att fundera en stund, men kom på två tydliga kriterier, som funkat för mig:
• När jag slutade skämmas för min sexualitet
• När jag sa "nej" till sex första gången
Skam över sex är en tyvärr hyfsat vanlig självcensurerande mekanism. Den sitter där på axeln, och berättar att det man blir kåt av just nu, är minsann fel och fult. Finns ju en viss risk att det leder till att man begränsar sig.. Att ta makten över det är inte det lättaste direkt, men jag tror mycket på kunskap. Okej, det låter tråkigt och standard att kunskap är makt, men jag slås ofta av hur många människor jag stöter på, som har tydliga luckor i sin sexkunskapsbank.
Saken är den att det alltid finns andra som fyller ut kunskapsluckorna åt en, och ibland passar de på att plantera skuld över ens lust, i en. Kanske samma personer som försökt berätta för mig att jag är sjuklig och äcklig hela mitt liv, vad vet jag?
När det gäller att säga "nej" återkommer jag. Behöver en egen bloggpost.
• När jag slutade skämmas för min sexualitet
• När jag sa "nej" till sex första gången
Skam över sex är en tyvärr hyfsat vanlig självcensurerande mekanism. Den sitter där på axeln, och berättar att det man blir kåt av just nu, är minsann fel och fult. Finns ju en viss risk att det leder till att man begränsar sig.. Att ta makten över det är inte det lättaste direkt, men jag tror mycket på kunskap. Okej, det låter tråkigt och standard att kunskap är makt, men jag slås ofta av hur många människor jag stöter på, som har tydliga luckor i sin sexkunskapsbank.
Saken är den att det alltid finns andra som fyller ut kunskapsluckorna åt en, och ibland passar de på att plantera skuld över ens lust, i en. Kanske samma personer som försökt berätta för mig att jag är sjuklig och äcklig hela mitt liv, vad vet jag?
När det gäller att säga "nej" återkommer jag. Behöver en egen bloggpost.
fredag 28 september 2007
Cash is king - eller inte
Jag är på utflykt i Göteborg, närmare bestämt på Bokmässan (eller "Bok & Bibliotek" som den heter med ett finare språk). Och jag vet inte, det är såklart trevligt att småprata med vänner och bekanta i journalist- och boksvängen, men det är hur mycket folk som helst, och jobbig, bullrig ljudnivå. Blir sjukt trött. Men jag har en spaning: Sex säljer inte.
På Bokmässan har sex rätt låg status. Typ inga "spännande författarsamtal" handlar om sexualitetens plats i litteraturen, och de stora förlagen ger inte ut några romaner med några vidare mängder knullande. När de gör det är det antingen för att sexet i romanen är något hemskt och traumatiskt, eller typ säreget, avvikande eller galet. Himla trist på ett så spännande ämne.
Men, det finns undantag. Lilla Normal förlag pumpar ut böcker fyllda med sex, och vettiga skildringar av queera personer. Just nu är det Stora sexboken som är mest på tapeten. 300 sidor avslappnad och grundlig sexualupplysning. Och enligt vad jag har hört säljer den mängder! Så det kanske är så att sex faktiskt säljer, men att det är så "radikalt" med sex, att mycket få förlag, stora som små, vågar ge ut något.
På Bokmässan har sex rätt låg status. Typ inga "spännande författarsamtal" handlar om sexualitetens plats i litteraturen, och de stora förlagen ger inte ut några romaner med några vidare mängder knullande. När de gör det är det antingen för att sexet i romanen är något hemskt och traumatiskt, eller typ säreget, avvikande eller galet. Himla trist på ett så spännande ämne.
Men, det finns undantag. Lilla Normal förlag pumpar ut böcker fyllda med sex, och vettiga skildringar av queera personer. Just nu är det Stora sexboken som är mest på tapeten. 300 sidor avslappnad och grundlig sexualupplysning. Och enligt vad jag har hört säljer den mängder! Så det kanske är så att sex faktiskt säljer, men att det är så "radikalt" med sex, att mycket få förlag, stora som små, vågar ge ut något.
torsdag 27 september 2007
Makt är mäktigt, del 2
Ah, det finns så mycket att säga om det här! Varför finns det en föreställning i vår kultur om att vi attraheras av mäktiga personer? Jag tänker att det kan stämma rätt bra, åtminstone för vissa. Det är liksom inte pengarna eller intelligensen som drar, tror jag. Det är den starka kraft som makt är, det som liksom känns i ryggraden och kryper under huden. Och kanske auktoritet? Eller varför skulle folk annars tända på personer i uniform, typ flottist? Jag menar, hur sexigt är det egentligen med vit blazer?
Att folk tänder på makt kan ju vara lite som en rolig gimmick, men det blir problem när det, som så ofta, handlar om män som missbrukar sin makt, och genom den skaffar sig sex. Kvinnor förväntas på ett sätt attraheras av män med makt, till skillnad från män som absolut inte får göra det. Bögar och sexuellt undergivna män har ju inte hög status direkt. Känns inte okej någonstans.
Vad tänker du själv? Maila/sms:a in till Kvällspasset ikväll, så ska jag och Sandra svara och resonera så gott vi kan, och så mycket vi hinner! Veckans tema är, om någon hade missat det, makt.
Att folk tänder på makt kan ju vara lite som en rolig gimmick, men det blir problem när det, som så ofta, handlar om män som missbrukar sin makt, och genom den skaffar sig sex. Kvinnor förväntas på ett sätt attraheras av män med makt, till skillnad från män som absolut inte får göra det. Bögar och sexuellt undergivna män har ju inte hög status direkt. Känns inte okej någonstans.
Vad tänker du själv? Maila/sms:a in till Kvällspasset ikväll, så ska jag och Sandra svara och resonera så gott vi kan, och så mycket vi hinner! Veckans tema är, om någon hade missat det, makt.
onsdag 26 september 2007
Makt är mäktigt
Varför sammanför vissa människor makt och sex? Varför tycker vissa att det är så fantastiskt skönt med överordning/underordning, koppel, smisk, skam, och så vidare? Jag har en teori: Makt är en potentiellt oerhört stark kraft. Den kan exempelvis tvinga människor att gå i krig.
Men, makt behöver inte vara dåligt för det! Som bekant är kärlek och sex även de potentiellt starka krafter. När makt, kärlek och/eller sex då sammanförs, är det inte svårt att räkna ut att det kan bli precis hur kul som helst.
Men, makt behöver inte vara dåligt för det! Som bekant är kärlek och sex även de potentiellt starka krafter. När makt, kärlek och/eller sex då sammanförs, är det inte svårt att räkna ut att det kan bli precis hur kul som helst.
Den ärvda mammutjakten
Äntligen onsdag! Nytt program, ikväll med tema makt. Det blir bland annat prat om sex på film, och en resa till Köpenhamn med två riktiga entusiaster: Anderz som är galet intresserad av sexiga kläder, och Robin som sysslar med BDSM.
Du som följt programmet vet att världens bästa Sandra är en fena på att formulera sig. I sin krönika den här veckan smular hon sönder myten om grottmänniskan. Alltså, den där starke och hårige mannen, vars manliga ättlingar idag hävdar att de ska ha mer lön än sin syster för samma jobb, tack vare mammutjakt och lite större biceps. Hemlis: mammutjakt är en myt, resten kan ni räkna ut själva.
Du som följt programmet vet att världens bästa Sandra är en fena på att formulera sig. I sin krönika den här veckan smular hon sönder myten om grottmänniskan. Alltså, den där starke och hårige mannen, vars manliga ättlingar idag hävdar att de ska ha mer lön än sin syster för samma jobb, tack vare mammutjakt och lite större biceps. Hemlis: mammutjakt är en myt, resten kan ni räkna ut själva.
måndag 24 september 2007
-44, -55, -75, -07?
Att sex är något hemligt, eller i alla fall hemligare än många andra mycket personliga händelser i våra privatliv, är ingen radikal upptäckt. Ett exempel är att det ses som mer legitimt att diskutera traumatiska upplevelser, i stil med separationer eller ångest, i offentliga sammanhang, jämfört med ett icke tillfredställande sexliv. Nu är det lyckligtvis inte så att vi aldrig pratar sex, för det gör vi. Men absolut inte med vem som helst, och det är sällan man tar sex på allvar, kan jag tycka.
Istället är det som om att bra sex är en bonus, och dåligt sex något man kan få räkna med. Vi pratar heller inte om de större orsakerna till dåligt sex, jämfört med hur vi exempelvis pratar om större orsaker till att många unga människor idag mår sämre. Sex är något som av någon anledning kopplats bort från samhället, vilket känns lite ironiskt om vi tittar på Sverige. Landet där riksdagen (den viktigaste demokratiska institution vi har), redan 1955, uttalade att sex är en fråga som angår oss alla, angår vår välfärd! Jag tänker förstås på lagen om att alla unga människor ska prata sex på skoltid. Vi fick obligatorisk sexualupplysning, som även om den inte fungerar överallt är en fantastisk och hyfsat unik reform, över femtio år senare.
Det finns fler bevis i vår politiska historia på när vi tagit fasta på att sex och samhälle hör ihop. Avkriminaliseringen av homosexualitet (1944) och rätten till abort (1975), är två exempel, bland många. De är finfina bevis på att sex är något vi måste prata om i offentligheten, vare sig vi vill eller inte. Alternativet vore en olycklig och farlig tystnad.
Istället är det som om att bra sex är en bonus, och dåligt sex något man kan få räkna med. Vi pratar heller inte om de större orsakerna till dåligt sex, jämfört med hur vi exempelvis pratar om större orsaker till att många unga människor idag mår sämre. Sex är något som av någon anledning kopplats bort från samhället, vilket känns lite ironiskt om vi tittar på Sverige. Landet där riksdagen (den viktigaste demokratiska institution vi har), redan 1955, uttalade att sex är en fråga som angår oss alla, angår vår välfärd! Jag tänker förstås på lagen om att alla unga människor ska prata sex på skoltid. Vi fick obligatorisk sexualupplysning, som även om den inte fungerar överallt är en fantastisk och hyfsat unik reform, över femtio år senare.
Det finns fler bevis i vår politiska historia på när vi tagit fasta på att sex och samhälle hör ihop. Avkriminaliseringen av homosexualitet (1944) och rätten till abort (1975), är två exempel, bland många. De är finfina bevis på att sex är något vi måste prata om i offentligheten, vare sig vi vill eller inte. Alternativet vore en olycklig och farlig tystnad.
fredag 21 september 2007
Gym-orgasmen
Kvällspasset-torsdagarna blir bara roligare och roligare! Vi har härliga lyssnare, som inte bara ställer bra frågor, utan också är ivriga att hjälpa oss när vi själva saknar svaren. Förra veckan funderade vi kring ett rykte om att en norrlänsk stad för ett par år sedan stängde ner allt gatljus för att folk skulle ta tillfället i akt och göra barn. Under kvällen mailade folk in, och vi fick klar för oss att det rörde sig om Operation HarPalt 2000, en tävling i Piteå, som gick ut på att föräldrarna till 2000-talets första barn skulle vinna 50 000 kronor och blöjor i ett år. (Barnafödandet ökade med 12%.)
Igår kväll funderade vi, efter en lyssnarfråga, kring tjejer som får orgasm av tung styrketräning. Sandra gissade att det berodde på kraftig bäckenbottenmuskelatur, och stimulering av nervtrådar kring klitoris, men vi visste inte riktigt säkert, och hade aldrig hört talas om det. Gym-orgasmen visade sig dock vara något som triggade folk, och en hel hög tjejer hörde av sig under kvällen och berättade lyriskt om denna stora bonus!
Tänk, vad mycket man lär sig av att leda ett sexprogram.
Igår kväll funderade vi, efter en lyssnarfråga, kring tjejer som får orgasm av tung styrketräning. Sandra gissade att det berodde på kraftig bäckenbottenmuskelatur, och stimulering av nervtrådar kring klitoris, men vi visste inte riktigt säkert, och hade aldrig hört talas om det. Gym-orgasmen visade sig dock vara något som triggade folk, och en hel hög tjejer hörde av sig under kvällen och berättade lyriskt om denna stora bonus!
Tänk, vad mycket man lär sig av att leda ett sexprogram.
torsdag 20 september 2007
Är du godkänd?
I programmet igår pratade Alvina Erman om privatliv i mindre orter, och nämnde något jag fastnade för: Att vissa ligger med folk i syfte att få en "godkänd-stämpel" på sig. Typ, har man legat med en person, och det kommer ut, ökar ens chanser att få ligga med andra, och kanske till och med bli ihop med någon. För mig som är uppväxt i en större stad var det här helt nytt. I den kultur jag är van vid har det varit bättre att vara "orörd" (men absolut inte "oskuld").
På ett sätt känns stämpel-ligget helt logiskt. Ska man ligga och/eller bli ihop med någon ökar nog ens chanser om man ses som ett kap. Å andra sidan finns ju det uppenbara problemet med att man då kanske ligger med någon, man egentligen inte alls är intresserad av. Och hur känns det för den man använder sig av i stämpel-ligget? Kan ju bli taskigt om den personen är ute efter mer än att bli godkända. Det kan ju dessutom misstänkas att det är mer okej att stämpla, om folk förväntar sig att man ska vilja ha sex med många (alltså, om man är kille).
Fast i och för sig.. I de kretsar jag umgås i, nu när jag i alla fall passerat 20-strecket, brukar det ses som en tillgång att ha lite erfarenhet. Och om någon jag har legat med får ligga med fler på grund av det, är jag glad att kunna hjälpa till.
På ett sätt känns stämpel-ligget helt logiskt. Ska man ligga och/eller bli ihop med någon ökar nog ens chanser om man ses som ett kap. Å andra sidan finns ju det uppenbara problemet med att man då kanske ligger med någon, man egentligen inte alls är intresserad av. Och hur känns det för den man använder sig av i stämpel-ligget? Kan ju bli taskigt om den personen är ute efter mer än att bli godkända. Det kan ju dessutom misstänkas att det är mer okej att stämpla, om folk förväntar sig att man ska vilja ha sex med många (alltså, om man är kille).
Fast i och för sig.. I de kretsar jag umgås i, nu när jag i alla fall passerat 20-strecket, brukar det ses som en tillgång att ha lite erfarenhet. Och om någon jag har legat med får ligga med fler på grund av det, är jag glad att kunna hjälpa till.
onsdag 19 september 2007
Take me back, tonight
Jag är i vanliga fall inte den som klagar över ruggigt väder. Men bilderna från Peace & Love i programmet, gör att jag längtar tillbaka till sommaren (något jag aldrig trodde jag skulle säga, jag är allergisk mot sol), och tillbaka till den underbara, uppsluppna stämningen i Borlänge. Kommunen som har "Trevligt folk!" som sin slogan.
Sen måste jag givetvis uppmana er att läsa Sandras senaste krönika, och tipsa om Helena Bergmans blogg. För den som missat det är Sandra min fantastiskt smarta ständiga gäst, och Helena en person som pratade om sexbloggande och privatliv i kvällens program.
Sen måste jag givetvis uppmana er att läsa Sandras senaste krönika, och tipsa om Helena Bergmans blogg. För den som missat det är Sandra min fantastiskt smarta ständiga gäst, och Helena en person som pratade om sexbloggande och privatliv i kvällens program.
Hemligt
Under de senaste veckorna har jag pratat med en del journalister, som ställt frågor om programmet. Överlag har det bara varit trevligt, med bra frågor och varmt bemötande. Men, en standarfråga, till faktarutan, som jag konsekvent inte svarat helt på, är den om familj. Jag har nämligen svarat "ja", och bara "ja". Inget om folk jag har blodsband till med, eventuellt är ihop med, dejtar, ligger med, är kär i, hatar eller precis lärt känna.
Varför inte? Två anledningar: Dels tycker jag inte att det är information som på något sätt har med programmet att göra. Dels, och mycket viktigare, är att jag inte tycker att jag har rätt att prata om folk jag eventuellt är släkt med, har sex med, är ihop med, eller hänger med. Det är deras liv, och det är upp till dem om de vill göra det offentligt.
Däremot svarar jag gärna på andra frågor, om mig själv. Mest för att jag själv tycker att TV och radio blir bättre när folk är personliga. Kvällens Sex med Victor handlar om det privata.
Varför inte? Två anledningar: Dels tycker jag inte att det är information som på något sätt har med programmet att göra. Dels, och mycket viktigare, är att jag inte tycker att jag har rätt att prata om folk jag eventuellt är släkt med, har sex med, är ihop med, eller hänger med. Det är deras liv, och det är upp till dem om de vill göra det offentligt.
Däremot svarar jag gärna på andra frågor, om mig själv. Mest för att jag själv tycker att TV och radio blir bättre när folk är personliga. Kvällens Sex med Victor handlar om det privata.
måndag 17 september 2007
Världspolitik
Jag tror minsann att jag ska börja läsa mer serier. Att träffa Liv och Jan var mäkta inspirerande. Ägnade lite av helgen åt att forska i ämnet, och inser att det finns hur mycket som helst! Känns som om svensk seriekultur borde uppvärderas i den litterära debatten. Alla som har tips på vart jag ska börja får gärna höra av sig med tips.
Annars då? Min idol och ständiga gäst Sandra tröttnar jag aldrig på att hylla, för er som missat det. Glömde tipsa om hennes senaste krönika, om andra världar. Fick mig att tänka lite. Jag har haft lyxen att i olika sammanhang besöka allt från Buenos Aires i Argentina till Lusaka i Zambia, och nästan alltid när jag rest, har jag kommit i kontakt med andra människor som tycker att sex och sexualitet helt enkelt är det roligaste att diskutera. Nu är det svårt (omöjligt) att göra någon sorts global analys, men jag känner att det som skiljer sig världen över inte egentligen är hur folk ligger och vad de tänder på – utan vad folk får och inte får göra.
I länder där abort är illegalt, där tjejer kastas ur skolan om de är gravida, där vissa sätt att ha sex på är förbjudet, där sexualundervisning är obefintlig och det saknas ungdomsmottagningar, är det inte lika lätt att knulla som det är i Sverige. Sex blir en brännhet politisk aktivitet, något som engagerar folk utifrån ett rättighetsperspektiv. Det påminner om att de lagar vi har i Sverige inte är självklara, och att svenskt sex också är politik.
Annars då? Min idol och ständiga gäst Sandra tröttnar jag aldrig på att hylla, för er som missat det. Glömde tipsa om hennes senaste krönika, om andra världar. Fick mig att tänka lite. Jag har haft lyxen att i olika sammanhang besöka allt från Buenos Aires i Argentina till Lusaka i Zambia, och nästan alltid när jag rest, har jag kommit i kontakt med andra människor som tycker att sex och sexualitet helt enkelt är det roligaste att diskutera. Nu är det svårt (omöjligt) att göra någon sorts global analys, men jag känner att det som skiljer sig världen över inte egentligen är hur folk ligger och vad de tänder på – utan vad folk får och inte får göra.
I länder där abort är illegalt, där tjejer kastas ur skolan om de är gravida, där vissa sätt att ha sex på är förbjudet, där sexualundervisning är obefintlig och det saknas ungdomsmottagningar, är det inte lika lätt att knulla som det är i Sverige. Sex blir en brännhet politisk aktivitet, något som engagerar folk utifrån ett rättighetsperspektiv. Det påminner om att de lagar vi har i Sverige inte är självklara, och att svenskt sex också är politik.
fredag 14 september 2007
Virtuella andra världar
Igår i Kvällspasset fick jag i uppdrag av programledare Hanna att plocka fram tre sajter som på något sätt härbärgerar andra världar, som ju var temat för Sex med Victor i onsdags. Lätt som en plätt tänkte jag, och vill bjussa er som inte lyssnade på repris:
1. XX Boys
XX Boys är en sajt där transkillar lägger upp bilder på sig själva. Sajten är i mångt och mycket ett projekt som erbjuder en möjlighet till starkare identifikation hos transkillar, genom att lägga upp bilder på sig själva, där sexualitet och livskraft gestaltas. Sen handlar det ju också om att transkillar är oerhört heta…
2. Vegporn
Jag är ju vegan, och om jag någonsin skulle göra amatörporr med mig själv framför kameran, är det på Vegporn bilderna skulle hamna. Vegporn är en sajt som vill visa på sexighet i etiska och moraliska ställningstaganden, genom att ha bilder på mer eller mindre nakna veganer och vegetarianer. Mycket glimt i ögat, men sen handlar det ju också om att veganer är oerhört heta…
3. Vegan erotica
Vi fortsätter på veganspåret. Du som länge känt dig attraherad och intresserad av S/M-estetik, typ svart tajt läder, men känner avsmak och inte kåthet när du klär dig i död hud – här är lösningen på dina problem! Hur smart, ironiskt och komiskt som helst. Och på riktigt!
1. XX Boys
XX Boys är en sajt där transkillar lägger upp bilder på sig själva. Sajten är i mångt och mycket ett projekt som erbjuder en möjlighet till starkare identifikation hos transkillar, genom att lägga upp bilder på sig själva, där sexualitet och livskraft gestaltas. Sen handlar det ju också om att transkillar är oerhört heta…
2. Vegporn
Jag är ju vegan, och om jag någonsin skulle göra amatörporr med mig själv framför kameran, är det på Vegporn bilderna skulle hamna. Vegporn är en sajt som vill visa på sexighet i etiska och moraliska ställningstaganden, genom att ha bilder på mer eller mindre nakna veganer och vegetarianer. Mycket glimt i ögat, men sen handlar det ju också om att veganer är oerhört heta…
3. Vegan erotica
Vi fortsätter på veganspåret. Du som länge känt dig attraherad och intresserad av S/M-estetik, typ svart tajt läder, men känner avsmak och inte kåthet när du klär dig i död hud – här är lösningen på dina problem! Hur smart, ironiskt och komiskt som helst. Och på riktigt!
torsdag 13 september 2007
Snacka snusk till vardags, och i radio
Jag brukar tänka att i princip alla människor som gillar sex har minst en hemlig fantasi de själva tycker är lite för snuskig för att vara okej att prata om. Ibland har jag testat teorin, och ibland har de jag testat på blivit helt lyckliga för att någon är intresserad av att veta, utan i syfte att få ligga. Tror det har att göra med ett uppdämt behov, som många har. Slutsats och uppmaning: Prata mer om sex och fantasier, med era vänner.
Började dagen med att prata om Hootchy Kootchy Club, med en kursare. Vi kom överens om att härliga med Hootchy är att folk verkligen tar i, och gräver så djupt de kan i utklädningslådan, men att det inte betyder att de som inte klär ut sig blir portade. Det är liksom helt okej att komma som man är, men då går man runt och är fett avundsjuk på alla andra, som är mycket snyggare. Kan knappt vänta till lördag, känns som att jag mest hängt i tunnelbanan mellan olika ställen i stan hela tiden i två veckor. Måste göra något annat innan jag blir knäpp. (Och då gillar jag ändå tunnelbanan!)
Annars börjar det dra ihop sig till ännu en sittning i Kvällspasset! Från 18:30 (typ) svarar jag och Sandra på frågor om fantasier och andra världar. Tolka ämnet fritt, och ställ din fråga redan nu, på Kvällspassets web.
Började dagen med att prata om Hootchy Kootchy Club, med en kursare. Vi kom överens om att härliga med Hootchy är att folk verkligen tar i, och gräver så djupt de kan i utklädningslådan, men att det inte betyder att de som inte klär ut sig blir portade. Det är liksom helt okej att komma som man är, men då går man runt och är fett avundsjuk på alla andra, som är mycket snyggare. Kan knappt vänta till lördag, känns som att jag mest hängt i tunnelbanan mellan olika ställen i stan hela tiden i två veckor. Måste göra något annat innan jag blir knäpp. (Och då gillar jag ändå tunnelbanan!)
Annars börjar det dra ihop sig till ännu en sittning i Kvällspasset! Från 18:30 (typ) svarar jag och Sandra på frågor om fantasier och andra världar. Tolka ämnet fritt, och ställ din fråga redan nu, på Kvällspassets web.
onsdag 12 september 2007
Go to Storyville
Efter att ha sett kvällens program måste ni givetvis kolla in bloggen Femisex: drift, där Liv Strömquist och Jan Bielecki (med flera) bloggar om serier, kvinnliga subjekt och queer anarki. Då och då med läsvärda gästserier.
Du som är i Stockholm på lördag måste absolut fixa biljetter till Hootchy Kootchy Club, den underbara klubb jag kollade in i programmet. På lördag är temat New Orleans, med "kreolsk jazz, opiumnästen, skumma danslokaler, brutala bordellmammor och voodoodrottningar". Vem kan motstå, liksom?
Du som är i Stockholm på lördag måste absolut fixa biljetter till Hootchy Kootchy Club, den underbara klubb jag kollade in i programmet. På lördag är temat New Orleans, med "kreolsk jazz, opiumnästen, skumma danslokaler, brutala bordellmammor och voodoodrottningar". Vem kan motstå, liksom?
Mer fejk!
I vår kultur är vi lite besatta av att saker och ting ska vara äkta. Att de ska vara genuina, oförfalskade, autentiska. Att vara fejk är fult, eller i alla fall sämre. Visst, det kan ju kännas vettigt att känna att saker är på riktigt, men ofta slår det över i någon märklig rädsla för det vi inte kan definiera, kontrollera och sortera. Givetvis, tyvärr, är det samma story när det gäller sex.
Till exempel är det hög status att vara kär, i en person, och visa sin kärlek för alla andra genom att förlova sig eller gifta sig. Nu är det ju inte så att det är något fel i sig med att gifta sig, problemet är att det ses som något sorts slutmål, något riktigt äkta. Att ligga med folk man knappt känner, kanske fejka orgasm, och sen inte höra av sig efteråt, har låg status. Gör man det ska man gärna ha lite dåligt samvete, och man kan få frågan ”Mår du bra egentligen?” slängd i ansiktet av sina vänner.
Annat lågstatus-sex är att ägna sig åt fantasier istället för åt andra människors kroppar. Den som ligger hemma och onanerar med sexböcker eller Internet skrattar vi gärna åt. Vi tycker att det är lite tragiskt, och framför allt är det oäkta kärlek, inte riktigt, genuint sex. Det är lättare att prata om sitt fina sexliv med sin partner än om sitt fina sexliv med sin högerhand.
I kväll handlar programmet om andra världar, om fantasier och platser där andra regler gäller. Där man själv bestämmer, vare sig det är i ens eget huvud, eller tillsammans med andra. Titta.
Till exempel är det hög status att vara kär, i en person, och visa sin kärlek för alla andra genom att förlova sig eller gifta sig. Nu är det ju inte så att det är något fel i sig med att gifta sig, problemet är att det ses som något sorts slutmål, något riktigt äkta. Att ligga med folk man knappt känner, kanske fejka orgasm, och sen inte höra av sig efteråt, har låg status. Gör man det ska man gärna ha lite dåligt samvete, och man kan få frågan ”Mår du bra egentligen?” slängd i ansiktet av sina vänner.
Annat lågstatus-sex är att ägna sig åt fantasier istället för åt andra människors kroppar. Den som ligger hemma och onanerar med sexböcker eller Internet skrattar vi gärna åt. Vi tycker att det är lite tragiskt, och framför allt är det oäkta kärlek, inte riktigt, genuint sex. Det är lättare att prata om sitt fina sexliv med sin partner än om sitt fina sexliv med sin högerhand.
I kväll handlar programmet om andra världar, om fantasier och platser där andra regler gäller. Där man själv bestämmer, vare sig det är i ens eget huvud, eller tillsammans med andra. Titta.
måndag 10 september 2007
Vem bryr sig?
Något jag ofta undrar över är hur en del människor egentligen resonerar, när de ger sig ut på jakt efter andra personers lust, begär och sexuella handlingar, i syfte att fördöma dem. Det kan låta kanske såhär
"Homosexualitet är en synd och flator, bin och bögar är dåliga människor"
eller..
"Tjejer som ligger med andra än pojkvänner är dåliga människor"
eller kanske..
"Killar i klänning och tjejer med mustasch är äckligt och de är dåliga människor"
Jag undrar två saker. Dels undrar jag vad det är hos människor som gör att de på allvar bryr sig om vad andra människor gör? Huruvida person A gillar kuk, fitta, både och, eller inget av det, gör ju ingen skillnad i person B:s liv. Ändå tycker person B att det är så viktigt att tala om för person A att han/hon/hen gör fel, att person B är beredd att djupt såra person A för att få hem sin poäng. Jag tror det har att göra med att person B känner sig väldigt hotad av att person A gör som han/hon/hen själv vill.
Men det i sin tur innebär att någon lärt person B att personer som gör som de vill är dåliga människor. Vem var det, och varför i hela fridens namn var det viktigt? Jag har verkligen så svårt att fatta det, varför lär man någon att andra människors sätt att älska och knulla på är så fel att de förtjänar att sparkas ner och förnedras?
"Homosexualitet är en synd och flator, bin och bögar är dåliga människor"
eller..
"Tjejer som ligger med andra än pojkvänner är dåliga människor"
eller kanske..
"Killar i klänning och tjejer med mustasch är äckligt och de är dåliga människor"
Jag undrar två saker. Dels undrar jag vad det är hos människor som gör att de på allvar bryr sig om vad andra människor gör? Huruvida person A gillar kuk, fitta, både och, eller inget av det, gör ju ingen skillnad i person B:s liv. Ändå tycker person B att det är så viktigt att tala om för person A att han/hon/hen gör fel, att person B är beredd att djupt såra person A för att få hem sin poäng. Jag tror det har att göra med att person B känner sig väldigt hotad av att person A gör som han/hon/hen själv vill.
Men det i sin tur innebär att någon lärt person B att personer som gör som de vill är dåliga människor. Vem var det, och varför i hela fridens namn var det viktigt? Jag har verkligen så svårt att fatta det, varför lär man någon att andra människors sätt att älska och knulla på är så fel att de förtjänar att sparkas ner och förnedras?
fredag 7 september 2007
Apropå "fel sex":
Det känns som om det är viktigt för människor att vara normala, att uppfattas som helt okej lagom friska personer som inte knullar på något "sjukt" eller "äckligt" sätt. Ofta vill vi i vårt samhälle dessutom gärna sätta likhetstecken mellan normal och naturlig. Varje gång jag utsätts för ett sådant resonemang blir jag lite trött. Tanken om att det finns något naturligt sex är nämligen en lögn!
"Naturligt sex" skulle betyda ungefär att vi människor har någon sorts djurisk instinkt som talar om för oss hur vi ska använda våra könsorgan. Ett bra bevis på att så inte är fallet är att alla människor har alla möjliga frågor, om hur de ska göra när de ligger med varandra. Folk undrar vad som är farligt, vad som är skönast, hur man lättare får orgasm, och så vidare.
Om det funnits naturligt sex hade vi inte haft de här frågorna. Vi skulle veta exakt! Egentligen vet vi ganska lite, och det resulterar i att vi oroar oss desto mer, exempelvis över vår lust. Tråkigast blir det när det i sin tur leder till att folk tror att det är något fel på dem, för att de tänder på något "onormalt/onaturligt", eller för att de inte tänder på det som kallas "normalt/naturligt".
Sex är något vi hittar på, något vi själva bestämmer hur det ska se ut. Framför allt ska det vara skönt och roligt, och på dina egna villkor. Då blir det nämligen oftast hur bra som helst.
"Naturligt sex" skulle betyda ungefär att vi människor har någon sorts djurisk instinkt som talar om för oss hur vi ska använda våra könsorgan. Ett bra bevis på att så inte är fallet är att alla människor har alla möjliga frågor, om hur de ska göra när de ligger med varandra. Folk undrar vad som är farligt, vad som är skönast, hur man lättare får orgasm, och så vidare.
Om det funnits naturligt sex hade vi inte haft de här frågorna. Vi skulle veta exakt! Egentligen vet vi ganska lite, och det resulterar i att vi oroar oss desto mer, exempelvis över vår lust. Tråkigast blir det när det i sin tur leder till att folk tror att det är något fel på dem, för att de tänder på något "onormalt/onaturligt", eller för att de inte tänder på det som kallas "normalt/naturligt".
Sex är något vi hittar på, något vi själva bestämmer hur det ska se ut. Framför allt ska det vara skönt och roligt, och på dina egna villkor. Då blir det nämligen oftast hur bra som helst.
torsdag 6 september 2007
Nibbil och Opera
Det har kommit lite frågor om min pappkatt, så en lite närmre presentation kanske är på sin plats. Katten heter Nibbil, och bor hos mig sedan i vintras. Det är nämligen så att jag älskar katter, men samtidigt är svårt allergisk mot dem. Det tar en timma i samma rum som en katt, sen börjar det klia och rinna i ögonen. Ett till synes olösligt problem, till en god vän såg till att Nibbil fick sin nya boplats på min fönstersmygare.
Märkligt nog (eller kanske inte) är att sedan Nibbil flyttade in känner jag mig mer tillfreds med mig själv när jag är hemma. Jag sover bättre, jobbar bättre och har alltid sällskap, och slipper kattpiss i soffan och katthår i gröten. Ganska snabbt har det utvecklats till en ömsesidig och villkorslös kärlek, ni vet sådär sjukt fånigt. Jag gillar't.
Annars satte jag frukostgröten i halsen i morse när Kulturnytt rapporterade att operatenoren Pavarotti avlidit, 71 år gammal. Ett kort stycke ur Puccinis Turandot, framfört av Pavarotti, spelades, och jag kunde inte låta bli att bli rörd. Och inte heller låta bli att känna att det finns något mycket lustfullt och kanske erotiskt i opera, i alla fall när Pavarotti sjunger den.
Som av en händelse arrangerar Kungliga Operan i Stockholm singelkväll den 21 september, med speciella singelplatser och guidad tur bakom kulisserna. På repertoaren står baletten Romeo och Julia. Okej att det kanske känns lite övertraditionellt att visa världshistoriens mest berömda gestaltning av heterosexualitet, men man måste ge Operan cred för att de har kontakt med samtidens kommersiella dejtingkultur.
Märkligt nog (eller kanske inte) är att sedan Nibbil flyttade in känner jag mig mer tillfreds med mig själv när jag är hemma. Jag sover bättre, jobbar bättre och har alltid sällskap, och slipper kattpiss i soffan och katthår i gröten. Ganska snabbt har det utvecklats till en ömsesidig och villkorslös kärlek, ni vet sådär sjukt fånigt. Jag gillar't.
Annars satte jag frukostgröten i halsen i morse när Kulturnytt rapporterade att operatenoren Pavarotti avlidit, 71 år gammal. Ett kort stycke ur Puccinis Turandot, framfört av Pavarotti, spelades, och jag kunde inte låta bli att bli rörd. Och inte heller låta bli att känna att det finns något mycket lustfullt och kanske erotiskt i opera, i alla fall när Pavarotti sjunger den.
Som av en händelse arrangerar Kungliga Operan i Stockholm singelkväll den 21 september, med speciella singelplatser och guidad tur bakom kulisserna. På repertoaren står baletten Romeo och Julia. Okej att det kanske känns lite övertraditionellt att visa världshistoriens mest berömda gestaltning av heterosexualitet, men man måste ge Operan cred för att de har kontakt med samtidens kommersiella dejtingkultur.
onsdag 5 september 2007
Mer sex
Första programmet har gått och mobilen är död efter alla som hört av sig. Sjukt kul, måste jag säga!
I väntan på nästa onsdag rekommenderar jag er att lyssna på mig och Sandra i Kvällspasset i P3, imorgon torsdag, mellan 18:06 och 21:30. Vi följer upp programmet varje torsdagskväll, så gå in på Kvällspassets hemsida och ställ dina frågor redan nu!
Kolla också in programmets hemsida, där du bland annat kan läsa Sandras krönikor.
I väntan på nästa onsdag rekommenderar jag er att lyssna på mig och Sandra i Kvällspasset i P3, imorgon torsdag, mellan 18:06 och 21:30. Vi följer upp programmet varje torsdagskväll, så gå in på Kvällspassets hemsida och ställ dina frågor redan nu!
Kolla också in programmets hemsida, där du bland annat kan läsa Sandras krönikor.
Du kan inte värja dig från sex!
Då var det bara ett par timmar kvar till premiären ikväll! Känns oerhört roligt, nervöst och spännande.
Varför ska man titta på Sex med Victor? Såklart finns det egentligen inga skäl till att inte slå på SVT1 klockan nio, och det finns lika många anledningar att titta, som det finns människor som tycker att sex och sexualitet är intressant. Ett skäl till att bänka sig gäller dock alla: Sex och sexualitet är något vi alla måste relatera till, oavsett om vi har sex, eller vad vi tycker om sex. Din sexualitet, ditt kön och allt kring det påverkar ditt liv, vare sig du vill eller inte.
Sex och sexualitet närvarar som en viktig faktor i allt från hur man klarar den sociala biten på högstadiet, till vilken lön man har när man befinner sig i arbetslivet. De lärde tvistar om huruvida ett fantastiskt sexliv får en att må bättre (jag är övertygad om att så är fallet), men det är tydligt att ett sexliv som inte fungerar får en att må sämre. Givetvis påverkas ens liv även av många andra saker, som var man bor, vad man har för hudfärg, vilken klassbakgrund man har, och så vidare. Men att sex har stor betydelse för hur vårt samhälle ser ut är svårt att komma ifrån.
Därför är det viktigt att aldrig sluta prata om sex, att aldrig sluta lära sig mer. I Sverige finns många platser där samtal om sex äger rum, från ungdomsmottagningar till universitet. Så varför inte också på TV? Med tanke på att miljoner människor i vårt avlånga land intresserar sig för sex, är det märkligt hur lite vi egentligen pratar om det på TV. I förmiddags föreslog jag och Sandra, i en intervju på P3 Populär, att vi borde ha Sexnytt efter nyheterna (vi har ju Sportnytt).
I väntan på att det blir verklighet får ni hålla till godo med mitt program. Ikväll är temat lust. Enjoy!
Varför ska man titta på Sex med Victor? Såklart finns det egentligen inga skäl till att inte slå på SVT1 klockan nio, och det finns lika många anledningar att titta, som det finns människor som tycker att sex och sexualitet är intressant. Ett skäl till att bänka sig gäller dock alla: Sex och sexualitet är något vi alla måste relatera till, oavsett om vi har sex, eller vad vi tycker om sex. Din sexualitet, ditt kön och allt kring det påverkar ditt liv, vare sig du vill eller inte.
Sex och sexualitet närvarar som en viktig faktor i allt från hur man klarar den sociala biten på högstadiet, till vilken lön man har när man befinner sig i arbetslivet. De lärde tvistar om huruvida ett fantastiskt sexliv får en att må bättre (jag är övertygad om att så är fallet), men det är tydligt att ett sexliv som inte fungerar får en att må sämre. Givetvis påverkas ens liv även av många andra saker, som var man bor, vad man har för hudfärg, vilken klassbakgrund man har, och så vidare. Men att sex har stor betydelse för hur vårt samhälle ser ut är svårt att komma ifrån.
Därför är det viktigt att aldrig sluta prata om sex, att aldrig sluta lära sig mer. I Sverige finns många platser där samtal om sex äger rum, från ungdomsmottagningar till universitet. Så varför inte också på TV? Med tanke på att miljoner människor i vårt avlånga land intresserar sig för sex, är det märkligt hur lite vi egentligen pratar om det på TV. I förmiddags föreslog jag och Sandra, i en intervju på P3 Populär, att vi borde ha Sexnytt efter nyheterna (vi har ju Sportnytt).
I väntan på att det blir verklighet får ni hålla till godo med mitt program. Ikväll är temat lust. Enjoy!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
